Syfte Syftet med denna uppsats är att ta fram en modell som vägleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion är att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar på de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen är en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsätt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsättet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

Den legala acceptfristen omfattar tre delar. Dels den tid som krävs för anbudsgivaren att befordra anbudet till mottagaren, dels den tid som denne har på sig att ta ställning till anbudet och slutligen den tid som krävs för mottagaren att sända svaret till anbudsgivaren. Uppsatsen behandlar ett antal rättsfall, både nya och gamla. Utifrån den begränsade mängd rättsfall som föreligger på området kan konstateras att parterna i de flesta fall kommer överens om den skäliga acceptfristen. Det finns dock ett antal relevanta rättsfall.

Idag förknippar många Internet med frihet. En frihet som öppnar möjligheter till en mer obegränsad tillvaro. Men med frihet kommer alltid ett ansvar vilket många gånger förbises. Internet har blivit en guldkalv för dem som tillhandahåller naturliga och legala droger. Droger som i sin verkan och effekt många gånger liknar narkotikans, men som faller utanför lagstiftningens rekvisit.

Syftet med denna studie är att analytiskt granska och undersöka de Legala aspekter som uppstått i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques står i fokus. Genom att använda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen är förenlig med internationell rätt för att fastställa praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnå en juridisk kodifiering internationellt och på sätt bringa ett paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen påvisar att praktikerna ej är förenliga med internationell rätt och strider mot regleringar inom både den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Slutsatsen är att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnå någon juridisk kodifiering internationellt och således ej heller bringa något paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen..

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika sätt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Uppsatsen behandlar två av de gränsdragningsproblem som återfinns i 25 § RevL. Syftet är dels att utreda gränsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels gränsdragningen mellan tillåten och otillåten sidoverksamhet. Fokus ligger främst på den senare gränsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen påverkar gränsdragningsproblemen.

Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägaravtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägaravtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägaravtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägaravtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägaravtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägaravtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot.I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra.

Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek.

I en allt starkare och påtagligare konkurrens är det viktigt för organisationer att få tillgång till väsentlig och korrekt information. Således ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta väl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvärldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen är därför att se i vilken utsträckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vår teoretiska syntes för en väl fungerande omvärldsbevakningsfunktion.

I en allt starkare och påtagligare konkurrens är det viktigt för organisationer att få tillgång till väsentlig och korrekt information. Således ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta väl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvärldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen är därför att se i vilken utsträckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vår teoretiska syntes för en väl fungerande omvärldsbevakningsfunktion.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

Det blir svårare och svårare för migranter att på laglig väg ta sig till Europa och människor dör varje dag vid Europas gränser. Detta beror, som vi ser det, bland annat på att migrationsfrågan har säkerhetiserats och åtgärder som i normala fall inte accepteras, rättfärdigas för att skydda säkerheten inom Europa. Vi utgår i denna uppsats från de två säkerhetsbegreppen samhällelig säkerhet och mänsklig säkerhet och vårt syfte är att se inom vilka aspekter som säkerhetisering av migration har skett och se vad detta får för påverkan på immigranternas mänskliga säkerhet. De områden vi identifierat där migrationsfrågan har säkerhetiserats är kriminell, ekonomisk, välfärd och kulturell. Denna säkerhetisering påverkar migranterna både på vägen mot Europa och när de väl är där och påverkar såväl illegala som legala migranter.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.